Gasklockan i stadsdelen Gullbergsvass i Göteborg togs i bruk år 1933 och togs ur bruk 60 år senare. Sedan stod den oanvänd fram till 2017 då den slutligen revs. Gasklockan, som hade formen av en 20-hörning, låg vid Falutorget (Falu Torg) och syntes från stora delar av Göteborg. Den levererades av Maschinenfabrik Augsburg-Nürnberg (MAN) i […]
Stadsgas är ett gasformigt bränsle som distribueras via rörledningar i vissa svenska städer. Stadsgas används bland annat inom industrin, samt som bränsle i gaspannor och gasspisar. Exakt vad stadsgasen har bestått av och från vilka råvaror den har utvunnits har varierat under årens lopp. Dagens stadsgas består av metangas (53-55%) och vanlig luft. Metangasen kommer […]
Gengas är en förkortning för generatorgas. Gengasen bildas vid ofullständig förbränning (pyrolys) av trä, kol eller liknande. I gasen finns bland annat kolmonoxid, koldioxid, vätgas och metangas. Intresset för gengas som fordonsbränsle har gått i vågor ända sedan det tidiga 1900-talet. Under andra världskriget inträffade en topp i Europa eftersom det på grund av kriget […]
Gengas är en förkortning av generatorgas. Det är en gas som bildas vid ofullständig förbränning av trä, kol eller torv. De huvudsakliga gaserna i gengas är kolmonoxid, vätgas, metan och koldioxid. Kolmonoxidhalten gör att gengas är giftig att inandas innan den har förbränts. När den har förbränts i en motor ligger kolmonoxidhalten under 0,3% och […]
I en svensk bostad får man bara förvara gasol för det egna behovet för hushållet. I normala fall innebär det en gasolbehållare för förbrukning och en som reserv, plus eventuella engångsbehållare och aerosolbehållare.
Gasol är ett svenskt handelsnamn för gasformigt bränsle som består av lätta kolväten, vanligen propan och butan. Gasol brinner utan att sota och släpper inte ut särskilt mycket svavel.
Naturgas är ett fossilt bränsle som bildats av organiskt material, såsom djur och växter, under mycket lång tid. På så vis påminner naturgas en hel del om olja, och det är vanligt att man hittar naturgas och olja på samma plats.
Vätgas består av diatomära diatomära molekyler (H2). En vätgasmolekyl utgörs av två väteatomer som binds samman av en så kallad kovalent sigmabindning. Väte är det lättaste av alla grundämnen, och vätgas är mycket lättare än luft och stiger därför uppåt.