{"id":116,"date":"2017-07-12T05:48:09","date_gmt":"2017-07-12T05:48:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.gasforeningen.se\/?p=116"},"modified":"2017-06-08T07:28:56","modified_gmt":"2017-06-08T07:28:56","slug":"gashistoria-gengas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/gashistoria-gengas\/","title":{"rendered":"Gashistoria: Gengas"},"content":{"rendered":"

1800-talet<\/h2>\n

Under 1800-talet anv\u00e4ndes gengas bland annat f\u00f6r att elda i masugnar vid bergsbruken. S\u00e4rskilt stort genomslag fick den i omr\u00e5den av Europa d\u00e4r det fanns god tillg\u00e5ng till skog s\u00e5 att man kunde k\u00f6pa ved, tr\u00e4flis eller tr\u00e4kol billigare \u00e4n stenkol. Torv kunde ocks\u00e5 anv\u00e4ndas som r\u00e5vara.<\/p>\n

\"\"Gustav Ekman (1804-1876), som arbetade f\u00f6r Jernkontoret och \u00e4gde en del av Lesj\u00f6fors bruk, uppfann en apparat som p\u00e5 ett effektivt vis kunde framst\u00e4lla generatorgas (gengas). Apparaten kallades f\u00f6r Gustav Ekmans koltorn, och testades omsorgsfullt i de Lancashireh\u00e4rdar som Ekman hade tillg\u00e5ng till. Jernkontoret blev s\u00e5 imponerade att de k\u00f6pte Ekmans patent och lanserade Ekmans koltornv\u00e4llugn hos j\u00e4rnbruk runt om i landet. Gengasen kom sedan att dominera som br\u00e4nsle hos de svenska j\u00e4rnbruken till efter andra v\u00e4rldskriget d\u00e5 man \u00f6vergick till olja.<\/p>\n

1900-talet innan andra v\u00e4rldskriget<\/h2>\n

Det var under det tidiga 1900-talet som experimenten med gengas som drivmedel f\u00f6r fordon verkligen kom ig\u00e5ng p\u00e5 bred front. Gengasen hade s\u00e4mre effekt \u00e4n bensinen, men under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget var drivmedelsbristen stor i m\u00e5nga europeiska l\u00e4nder och detta \u00f6kade intresset f\u00f6r att utveckla drivmedel som kunde produceras inom landet av r\u00e5varor som inte beh\u00f6vde importeras. P\u00e5 1920-talet b\u00f6rjade det franska f\u00f6retaget Panhard & Levassor tillverka gengasgeneratorer<\/a> f\u00f6r motorfordon.<\/p>\n

I Sverige k\u00f6rde br\u00f6derna Anders och Karl Borgstr\u00f6m en gengasdriven fraktb\u00e5t p\u00e5 Klar\u00e4lven i V\u00e4rmland, och efter att industrimannen Axel Svedlund f\u00e5tt \u00f6gonen p\u00e5 deras gengasb\u00e5t b\u00f6rjade han arbeta med att vidareutveckla br\u00f6dernas id\u00e9er. \u00c5r 1932 startade Svedlund ett f\u00f6retag som specialiserade sig p\u00e5 att tillverka gengasaggregat.<\/p>\n

Den svenska f\u00f6rsvarsmakten inledde \u00e5r 1933 en omfattande testverksamhet f\u00f6r olika sorters gengasaggregat p\u00e5 diverse fordon, och eftersom f\u00f6rs\u00f6ken f\u00f6ll v\u00e4l ut inr\u00e4ttades en gasgeneratorkommitt\u00e9 \u00e5r 1937. \u00c5r 1939 lade kommitt\u00e9n fram sitt slutbet\u00e4nkande r\u00f6rande gengas \u2013 sju veckor innan utbrottet av andra v\u00e4rldskriget. N\u00e4r andra v\u00e4rldskriget orsakade problem med att importera drivmedel fanns det d\u00e4rf\u00f6r redan stora kunskaper i Sverige om hur man kunde anv\u00e4nda gengas som alternativt fordonsbr\u00e4nsle. Man beh\u00f6vde inte bygga nya fordon utan gengasaggregat monterades p\u00e5 befintliga bilar, bussar, lastbilar, etc.<\/p>\n

Andra v\u00e4rldskriget<\/h2>\n

\"\"Den bensin som trots allt fanns tillg\u00e4nglig i Sverige under andra v\u00e4rldskriget fick bara anv\u00e4ndas som drivmedel f\u00f6r s\u00e4rskilt viktiga fordon, huvudsakligen s\u00e5dana som anv\u00e4ndes av milit\u00e4ren eller vissa svenska myndigheter. F\u00f6r privatpersoner och f\u00f6retag var gengasen en r\u00e4ddning som hj\u00e4lpte till att h\u00e5lla ig\u00e5ng samh\u00e4llet under krigs\u00e5ren.<\/p>\n

Statistik fr\u00e5n november 1940 visar att det d\u00e5 fanns ungef\u00e4r 22 000 registrerade gengasbilar i Sverige. Ett \u00e5r senare hade siffran \u00f6kat till n\u00e4rmare 70 000. \u00c5r 1941 gav Dagens Nyheter ut en s\u00e4rskild upplaga som kom att bli k\u00e4nd som Gengasnumret. D\u00e4r uttalade sig en l\u00e5ng rad personer om gengas som drivmedel \u2013 inklusive prins Bertil, statsminister Per Albin Hansson och m\u00e5nga yrkeschauff\u00f6rer.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av kriget slet gengasen h\u00e5rt p\u00e5 motorerna eftersom man \u00e4nnu inte hunnit bli s\u00e4rskilt bra p\u00e5 att rena gasen.<\/p>\n

Anv\u00e4ndning<\/h3>\n

Montering<\/h4>\n

Under andra v\u00e4rldskriget placerades gengasaggregatet framtill eller baktill p\u00e5 fordonet. Aggregaten var stora, tunga och inte helt enkel att anv\u00e4nda. Eftersom det tunga aggregatet minskade hur mycket \u00f6vrigt som kunde lastas p\u00e5 en fordon fanns det lastbils\u00e4gare som valde att placera aggregatet p\u00e5 en pivotvagn ist\u00e4llet.<\/p>\n

Medtag eget br\u00e4nsle<\/h4>\n

Om man skulle ut och resa en l\u00e4ngre str\u00e4cka kunde man beh\u00f6va ta med sig stora s\u00e4ckar br\u00e4nsle (ved eller tr\u00e4kol, beroende p\u00e5 aggregatstyp) s\u00e5vida man inte var s\u00e4ker p\u00e5 att det skulle finnas bensinmackar l\u00e4ngs v\u00e4gen som s\u00e5lde ved och kol. P\u00e5 m\u00e5nga fordon monterades rej\u00e4la tackr\u00e4cken f\u00f6r transport av br\u00e4nsles\u00e4ckar.<\/p>\n

Underh\u00e5ll<\/h4>\n

F\u00f6r att fungera korrekt kr\u00e4vde gengasaggregaten en hel del underh\u00e5ll.<\/p>\n

T\u00e4ndning<\/h4>\n

Att starta upp gengasmotorn brukade ta ungef\u00e4r 20 minuter. S\u00e5h\u00e4r fick man ig\u00e5ng ett gengasaggregat som eldades med tr\u00e4kol:<\/p>\n

    \n
  1. L\u00e4ngst ned i motorn placerades ett bottenskikt av kol.<\/li>\n
  2. Ovan p\u00e5 kolet lades ett galler.<\/li>\n
  3. Kolet t\u00e4ndes med en s\u00e4rskild t\u00e4ndsticka avsedd f\u00f6r gengasaggregat. (Se nedan.)<\/li>\n
  4. Kolen skulle inte brinna med l\u00e5ga utan endast gl\u00f6da. F\u00f6r att uppn\u00e5 detta reglerade man lufttillf\u00f6rseln med hj\u00e4lp av en fl\u00e4kt och ett r\u00f6r.<\/li>\n
  5. N\u00e4r bl\u00e5 gas b\u00f6rjade komma ut ur det r\u00f6r som var kopplat till aggregatet var fordonet n\u00e4stan redo att k\u00f6ras. Innan man kunde \u00e5ka iv\u00e4g kr\u00e4vdes dock att man fyllde p\u00e5 tillr\u00e4ckligt med br\u00e4nsle. Hur mycket kol som gick i varierade mellan olika aggregat, mellan sex och sju s\u00e4ckar tr\u00e4kol var vanligt.<\/li>\n
  6. Efter att man laddad aggregatet med br\u00e4nsle \u00f6ppnade man luckan s\u00e5 att det blev drag och den bl\u00e5 r\u00f6kan f\u00f6rsvann. Nu var det \u00e4ntligen dags att ant\u00e4nda gasen i r\u00f6ret, och detta kunde man g\u00f6ra med en vanlig t\u00e4ndsticka.<\/li>\n
  7. F\u00f6r att starta fordonet anv\u00e4ndes en spak, som man l\u00e5ngsamt r\u00f6rde p\u00e5 samtidigt som man lyssnade p\u00e5 motorljudet.<\/li>\n<\/ol>\n

    T\u00e4ndstickorna<\/h4>\n

    Under andra v\u00e4rldskriget gick det att k\u00f6pa s\u00e4rskilda t\u00e4ndstickor i Sverige avsedda f\u00f6r t\u00e4ndning av gengasgenerat. De var mycket l\u00e4ngre och gr\u00f6vre \u00e4n vanliga t\u00e4ndstickor, ofta uppemot 20-30 centimeter. Dessutom var de doppade i silver och hade en knallgul spets. N\u00e4r gengasaggregatst\u00e4ndstickan brann avgav den ett bl\u00e4ndande kritvitt sken.<\/p>\n

    T\u00e4ndsticksaskar och t\u00e4ndstickor av denna typ som \u00f6verlevt fr\u00e5n andra v\u00e4rldskriget g\u00e5r numera att se p\u00e5 museum och v\u00e5rdas ocks\u00e5 \u00f6mt av samlare.<\/p>\n

    Man beh\u00f6vde b\u00e5de ha vanliga t\u00e4ndstickor (eller annan eldk\u00e4lla) och gengasaggregatst\u00e4ndstickor f\u00f6r att f\u00e5 ig\u00e5ng bilen. F\u00f6rst t\u00e4nde man den vanliga t\u00e4ndstickan och sedan anv\u00e4nde man den f\u00f6r att f\u00e5 eld p\u00e5 gengasaggregatst\u00e4ndstickan. Att dra en gengasaggregatst\u00e4ndsticka mot ett vanligt t\u00e4ndstickspl\u00e5n fungerade inte.<\/p>\n

    F\u00f6rgiftningar<\/h4>\n

    \u00c5r 1941 intr\u00e4ffade ungef\u00e4r ett dussin d\u00f6dsolyckor i Sverige d\u00e4r d\u00f6dsorsaken var kv\u00e4vning p\u00e5 grund av gengas, och ungef\u00e4r hundra personer var n\u00e4ra att d\u00f6 av samma anledning.<\/p>\n

    N\u00e4r man startade sitt gengasaggregat gick det inte att k\u00f6ra iv\u00e4g bilen direkt, utan gengasaggregatet m\u00e5ste f\u00e5 vara ig\u00e5ng en stund f\u00f6r att tillr\u00e4ckligt mycket gengas skulle hinna prodcueras. Om det var d\u00e5ligt v\u00e4der ute och man hade bilen i garage var det f\u00f6rst\u00e5s lockande att v\u00e4nta inne garaget med garageporten st\u00e4ngd tills bilen var redo. Detta var dock mycket riskfyllt, eftersom det i den inst\u00e4ngda milj\u00f6n kunde hinna byggas upp livsfarligt h\u00f6ga koncentrationer av kolmonoxid.<\/p>\n

    Kolmonoxid \u00e4r en osynlig och doftfri gas och symptomen p\u00e5 koldioxidf\u00f6rgiftning kan komma smygande och vara sv\u00e5ra att uppt\u00e4cka innan det \u00e4r f\u00f6rsent. F\u00f6r att undvika kolmonoxidf\u00f6rgiftning g\u00e4llde det att s\u00f6rja f\u00f6r god ventilation i garaget eller anv\u00e4nda en liten skv\u00e4tt av n\u00e5got annat drivmedel f\u00f6r att k\u00f6ra ut bilen innan man satte ig\u00e5ng gengasaggregatet.<\/p>\n

    Under en period var andelen gengasolyckor s\u00e5 h\u00f6g i Sverige att man \u00f6verv\u00e4gde att inr\u00e4tta en s\u00e4rskild avdelning p\u00e5 Sabbatsbergs sjukhus som skulle inrikta sig p\u00e5 just v\u00e5rd av gengasf\u00f6rgiftade patienter.<\/p>\n

    Efter andra v\u00e4rldskriget<\/h2>\n

    Efter andra v\u00e4rldskrigets slut ersattes gengasen av bensin, men v\u00e4ndningen skedde inte \u00f6ver en natt. Det tog tid f\u00f6r importen att komma ig\u00e5ng igen och fordonen beh\u00f6vde inte bara bensin utan \u00e4ven vissa specifika sm\u00f6rjoljor f\u00f6r att kunna \u00f6verge gengasaggregaten f\u00f6r gott.<\/p>\n

    M\u00e5nga gengasaggregat skrotades, men det fanns ocks\u00e5 de som blev st\u00e5ende i garage, lador och f\u00f6rr\u00e5d. Under 1970-talets energikris var det vissa av de bevarade gengasaggregaten som dammades av och kom till bruk igen. Energikrisen p\u00e5 1970-talet satte ocks\u00e5 fart p\u00e5 forskningen s\u00e5 att anv\u00e4ndningen av gengas som drivmedel blev s\u00e4krare och mer effektivt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    1800-talet Under 1800-talet anv\u00e4ndes gengas bland annat f\u00f6r att elda i masugnar vid bergsbruken. S\u00e4rskilt stort genomslag fick den i omr\u00e5den av Europa\u2026 mer »<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":118,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-116","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-biogas"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/116","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=116"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/116\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":121,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/116\/revisions\/121"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/118"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=116"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=116"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=116"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}