{"id":134,"date":"2018-04-17T17:03:30","date_gmt":"2018-04-17T17:03:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.gasforeningen.se\/?p=134"},"modified":"2017-06-10T23:32:18","modified_gmt":"2017-06-10T23:32:18","slug":"gasklockan-i-goteborg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/gasklockan-i-goteborg\/","title":{"rendered":"Gasklockan i G\u00f6teborg"},"content":{"rendered":"

\"\"Gasklockan i stadsdelen Gullbergsvass i G\u00f6teborg togs i bruk \u00e5r 1933 och togs ur bruk 60 \u00e5r senare. Sedan stod den oanv\u00e4nd fram till 2017 d\u00e5 den slutligen revs.<\/p>\n

Gasklockan, som hade formen av en 20-h\u00f6rning, l\u00e5g vid Falutorget (Falu Torg) och syntes fr\u00e5n stora delar av G\u00f6teborg. Den levererades av Maschinenfabrik Augsburg-N\u00fcrnberg (MAN) i Mainz, med G\u00f6taverken som underleverant\u00f6r. Upp p\u00e5 taket kunde man ta sig med hj\u00e4lp av tv\u00e5 utv\u00e4ndiga trappor, och senare tillkom \u00e4ven en elektrisk hiss.<\/p>\n

Bakgrund<\/h2>\n

G\u00f6teborg var den f\u00f6rsta svenska staden som inf\u00f6rde ett system f\u00f6r stadsgas och gator i G\u00f6teborgs innerstad lystes upp av gasdrivna gatlyktor redan under andra halvan av 1840-talet. Det f\u00f6rsta gasverket i G\u00f6teborg l\u00e5g vid Rosenlundskanalen.<\/p>\n

Den 15 september 1887 tog G\u00f6teborgs stadsfullm\u00e4ktige beslut om att l\u00e5ta bygga ett nytt gasverk f\u00f6r att tillgodose den \u00f6kade efterfr\u00e5gan p\u00e5 stadsgas. Till arkitekt uts\u00e5gs Georg Kr\u00fcger, och planerna utarbetades av Adolf Ahlsell som var expert p\u00e5 gasverk tack vare sitt jobb som \u00f6veringenj\u00f6r vid Stockholms gasverk.<\/p>\n

Gasklockan<\/h2>\n

Den gasklocka som revs \u00e5r 2017 var inte den f\u00f6rsta som uppf\u00f6rdes p\u00e5 Falutorget i Gullbergsvass utan den fj\u00e4rde i ordningen och den togs inte i bruk f\u00f6rr\u00e4n den 7 november 1933. Den var en gasbeh\u00e5llare av torrgastyp och hade en inre diamater p\u00e5 44,75 meter. H\u00f6jden till takfoten var 75 meter och h\u00f6jden till toppen var 81 meter. Totalt rymde den 20-h\u00f6rniga gasklockan 100 000 kubikmeter gas, och de r\u00f6r som transporterade gas in och ut ur gasklockan var en meter i diameter.<\/p>\n

Gasverket<\/h2>\n

Gasklockan p\u00e5 Falutorget tillh\u00f6rde gasverket i Gullbergsvass, som p\u00e5 sin tid var det n\u00e4st st\u00f6rsta gasverket i hela landet. Det anv\u00e4nde sig av stenkol som r\u00e5vara och s\u00e5lde f\u00f6rutom stadsgas \u00e4ven biprodukterna koks och stenkolstj\u00e4ra.<\/p>\n

\u00c5r 1968, n\u00e4r priset p\u00e5 koks hade sjunkit rej\u00e4lt, gick gasverket \u00f6ver till att utvinna stadsgas ur l\u00e4ttbensin ist\u00e4llet. Detta skedde i ett s\u00e5 kallat spaltgasverk i en ny anl\u00e4ggning i Arendal. Denna tillverkning p\u00e5gick till 1993 d\u00e5 man \u00f6vergick till att anv\u00e4nda f\u00e4rdig naturgas f\u00f6r stadsgasen i G\u00f6teborg ist\u00e4llet f\u00f6r att utvinna gas.<\/p>\n

\u00d6vrigt<\/h2>\n