![\"transport\"](\"http:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/transport.jpg\")
V\u00e4gtransport<\/h2>\nV\u00e4gtransport<\/h2>\nN\u00e4r biogas ska transporteras av lastbilar p\u00e5 v\u00e4garna brukar man b\u00e5de uppgradera den (\u00f6ka halten metan) och komprimera den innan den packas i s\u00e4rskilda containrar. P\u00e5 senare \u00e5r har det ocks\u00e5 blivit vanligt att kyla biogasen till s\u00e5 l\u00e5ga temperaturer att den \u00f6verg\u00e5r till flytande form. D\u00e5 slipper man transportera gas och kan transportera v\u00e4tska ist\u00e4llet.<\/p>\n
Eftersom b\u00e5de biogas och naturgas huvudsakligen best\u00e5r av metan fungerar det bra att transportera biogas i de gasledningar som ursprungligen konstruerades f\u00f6r naturgas, och det g\u00e5r att transportera b\u00e5da gaserna samtidigt. (Naturgas utvinns ur fickor i jordskorpan, antingen i samband med oljeutvinning eller ur separata gasfyndigheter. Naturgasen \u00e4r till skillnad fr\u00e5n biogasen ett fossilt br\u00e4nsle.) P\u00e5 grund av tekniska och debiteringsm\u00e4ssiga sk\u00e4l brukar man tills\u00e4tta propan eller n\u00e5got annat h\u00f6gre kolv\u00e4te till den uppgraderade biogasen innan man matar in den i distributionsn\u00e4tet. P\u00e5 s\u00e5 vis ser man till att energiinneh\u00e5llet i de b\u00e5da gastyperna blir lika stort.<\/p>\n
Att anv\u00e4nda sig av gasledningar f\u00f6r att transportera biogasen \u00e4r mer energieffektivt \u00e4n att anv\u00e4nda sig av v\u00e4gtransport, men kr\u00e4ver samtidigt investeringar i utbyggnad av ledningsn\u00e4tverk i de omr\u00e5den som i dagsl\u00e4get inte har gasledningar, och s\u00e5dana utbyggnader kostar givetvis b\u00e5de pengar och energi.<\/p>\n
![\"gasledningar\"](\"http:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/gasledningar.jpg\")
I Sverige finns tv\u00e5 huvudtyper av gasn\u00e4t: transmissionsn\u00e4t och distributionsn\u00e4t. I den sydv\u00e4stra delen av Sverige finns ett transmissionsn\u00e4t som str\u00e4cker sig fr\u00e5n Stenungsund till Trelleborg. Det \u00e4r byggt i st\u00e5l och har ett tryck p\u00e5 upp till 80 bar. Distributionsn\u00e4t byggs vanligen i plast och klarar inte av lika h\u00f6gt tryck. I Sverige \u00e4r ett tryck p\u00e5 cirka 4 bar vanligt i distributionsn\u00e4t.<\/p>\n
Om man bor i en stad som ligger n\u00e4ra det stora transmissionsn\u00e4tet i sydv\u00e4stra Sverige brukar man kunna koppla upp sig mot det via en mellanhand som sk\u00f6ter om den bit av gasn\u00e4tet som g\u00e5r fr\u00e5n transmissionsn\u00e4tet till bost\u00e4derna. Ett exempel p\u00e5 en s\u00e5dan mellanhand \u00e4r Eon.<\/p>\n
Det finns ocks\u00e5 ett antal sm\u00e5 lokala gasn\u00e4t runt om i Sverige som inte \u00e4r kopplade till n\u00e5got stort transmissionsn\u00e4t. M\u00e5nga av dessa anv\u00e4nds huvudsakligen f\u00f6r att transportera biogas av typen fordonsgas fr\u00e5n en produktionsanl\u00e4ggning till tankstationer d\u00e4r fordon kan laddas med gasen.<\/p>\n
I Stockholm finns ett stadsgasn\u00e4t som best\u00e5r av cirka 60 mil gasr\u00f6r i Stockholm, Solna och Sundbyberg. F\u00f6retaget Stockholm Gas levererar gas till cirka 68 500 bost\u00e4der med gasspis, omkring 850 restaurangk\u00f6k och ungef\u00e4r 200 flerfamiljshus eller sm\u00e5hus som anv\u00e4nder gas f\u00f6r uppv\u00e4rmning. Den gas som levereras \u00e4r en blandning av biogas och naturgas (fossilgas) som pumpas ut fr\u00e5n det nya gasverket i H\u00f6gdalen.<\/p>\n
Stadsgasn\u00e4tet i Stockholm b\u00f6rjade byggas redan \u00e5r 1853 och utbyggnaden p\u00e5gick sedan under hundra \u00e5r. De f\u00f6rsta omr\u00e5dena i Stockholm med stadsgasn\u00e4t var Helgeandsholmen, Kungstr\u00e4dg\u00e5rden och omr\u00e5det kring Stockholms Slott.<\/p>\n
Gasn\u00e4tet f\u00f6r stadsgas i G\u00f6teborg \u00e4gs av G\u00f6teborg Energi Gasn\u00e4t AB (GEGAB). N\u00e4tet omfattar inte bara sj\u00e4lva G\u00f6teborg utan \u00e4ven i de n\u00e4rliggande kommunerna M\u00f6lndal, Partille, Lerum och Kung\u00e4lv. Den gas som levereras \u00e4r precis som i Stockholm en blandning av fossilgas och biogas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
V\u00e4gtransport N\u00e4r biogas ska transporteras av lastbilar p\u00e5 v\u00e4garna brukar man b\u00e5de uppgradera den (\u00f6ka halten metan) och komprimera den innan den packas\u2026 mer »<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":16,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,10],"tags":[],"class_list":["post-14","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-biogas","category-transport"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14\/revisions\/17"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/16"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gasforeningen.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}